torsdag 18 september 2014

Hand on your heart

Nu har det äntligen blivit lite svalare här, och luftfuktigheten har minskat märkbart, så nu kan man också andas utomhus. Vissa klagar redan på att det är kallt, men jag tycker bara att det är härligt - för en nordbo är ju 25-27 grader knappast kallt. Tidigare var det mellan 32-35 grader dagligen och luftfuktigheten låg på kring 80%, så svalare väder var mycket välkommet.

Vad har jag haft för mig på sistone då? Tiden går så fort att jag har svårt att minnas… Men förra veckan hade de i alla fall någon slags utbytesmässa där jag representerade Uppsala universitet. Jag delade bord med killen från Lund, som såklart representerade Lunds universitet. Vi lyckades, om inte övertyga, så åtminstone få en hel del amerikaner intresserade av att komma till Sverige. Jag spred fun facts som att UU är Sveriges (Nordens?) äldsta universitet och har åtta nobelpristagare. Det gillade förstås inte Lundastudenten, eftersom de inte har lika mycket att skryta med heh, men allt sådant tilltalar ju amerikanarna, och de blev imponerade och intresserade, vilket ju var huvudsaken. Jag träffade också en tjej som hade släkt i Sverige och som själv också hade bott i Göteborg i två år för att gå på IB. Hon kunde verkligen inte tänka sig att flytta tillbaka till Sverige sa hon, men sen kom hon på att hon vill ha blonda barn, så hon trodde att hon kanske måste åka tillbaka ändå…

Förra veckan donerade en före detta elev, som dock bara studerade här i ett år, 31 miljoner dollar till universitetet, vilket ju såklart också var en stor grej på skolan. Det är tydligen den största donation som skolan någonsin mottagit, och pengarna är öronmärkta för institutionen för datavetenskap, eftersom det var vad donatorn hade läst här. I lördags var det återigen match i amerikansk fotboll, och där intervjuade de donatorn. Det är så lustigt här hur de är betydligt mer öppna och okej med vissa saker, än vad vi är hemma, samtidigt som andra saker är så hemskt privata. Exempelvis skrek de på fotbollsmatchen att donatorn är biljonär och nu har gett si och så mycket pengar till skolan, samtidigt som de filmade honom och han vinkade glatt till publiken… Men jag antar att publiciteten man får är en bidragande faktor till varför man vill göra en sådan grej.

I fredags åt jag middag med tyskan och danskan på en bar här i College Park. Vi gick dit klockan 19, och redan då var alla 21-åringar fulla som kastruller och betedde sig som att klockan var 03:30. Folk blev till och med utkastade? Vi fattade ingenting och kunde inte hålla oss för skratt, eftersom det hela kändes så himla löjligt. Jag tycker att de flesta här verkar vara så himla omogna, men jag tror att det beror på att de egentligen inte är myndiga förrän de är 21, och därför beter de sig som 18-åringar när de till slut får gå på bar, trots att de är 21.

I lördags var det alltså igen dags för fotboll, och eftersom vi inte hade något bättre för oss bestämde vi oss för att gå, det är ju trots allt gratis för skolans studenter, medan det kostar hela $40 för utomstående. Den här gången var det dock betydligt mer spännande då matchen, som de spelade mot West Virginia, var mycket jämn och avgjordes i slutsekunderna. Tyvärr var det WV som tog hem segern med några få poäng.

På kvällen åkte jag med tyskan och danskan till DC. När man går ut i DC går man tydligen oftast till U-Street, som lägligt nog bara är några metrostopp från College Park. Vi gick till någon slags bar med asiatiskt tema, och efter ett tag mötte vi upp lundastudenten, en svensk som studerar i Tyskland, två tyskar och en australiensiska på en bar/nattklubb som hette Brixton. Där stannade vi resten av kvällen, och lite innan tre tog vi sista metron tillbaka hem. Det var en mycket rolig kväll, och det kändes skönt att se lite annat folk i ens egen ålder, än alla (unga) studenter som man ser här.

I söndags kom jag mig äntligen iväg till mataffären, endast tre veckor efter ankomst... Åkte med min ena lägenhetskompis och hennes mamma. Känns mycket bra att äntligen ha lite matvaror, men jag saknar verkligen ordentligt bröd. Normalt äter jag inte så mycket bröd, men här är det lite av ett nödvändigt ont. Det dåliga är dock att det enda man har att välja mellan är vetetoast eller bagels. Det de kallar "mörkt" bröd är bara en nyans mörkare än vitt, alltså inte så mycket att hurra för.

Igår hade jag kvällslektion mellan 18 och 21 i kursen information and human rights, och efter det gick jag med den tyska tjejen på badmintonträning, vilket vi har varje tisdag och torsdag mellan 21 och 23. Det var vi och typ 40 asiater. Vi kände oss väldigt oproffsiga när vi såg hur duktiga de andra var, men vi hade kul ändå och idag har jag allt lite träningsvärk i högerarmen.

På onsdagar har jag endast en lektion, och det är i en kurs som heter "gender and migration". När jag kom in i klassrummet bad läraren mig att komma fram till henne, för hon ville prata med mig. Hon bad mig att komma och träffa henne på hennes kontor eftersom hon ville höra om hur det är i Norden, vad jag har läst tidigare och varför jag är här. 

Jag hoppas bara att hon inte kommer sprida allt vidare i klassen sen. Förra veckan började hon nämligen en lektion med att berätta att en av tjejerna i klassrummet härstammade från Burkina Faso, (familjen kom till USA när hon var 4 år…) och hon ville att tjejen skulle berätta om hur det var (?) och sedan passade hon runt en karta över Afrika där hon hade ringat in Burkina Faso. Detta eftersom läraren, som själv härstammar från Israel, tydligen inte kände till att det finns ett land som heter Burkina Faso… Det hela var mycket märkligt eftersom tjejen verkligen inte ville prata om det, varpå läraren sa "Säg något nu! Eller är du blyg?!". Så jag hoppas verkligen inte att vårt möte slutar i något liknande scenario.

I torsdags inföll ju även årsdagen för terrorattentaten den 11 september 2001. På skolan uppmärksammades det med den här "ställningen" med namnbrickor för folk som miste livet i attentaten. Om man "donerade" en konservburk kunde man få ett av halsbanden, varför man nu skulle vilja det...

Brandstationen mindes även de sina kollegor genom att flagga på halvstång. I övrigt noterade jag egentligen inget speciellt, såsom minnesceremonier eller liknande, under den dagen.

På apoteket har de dock börjat ladda för Halloween. Det här skelettet kan bli ditt för $50. Oklart var det är tänkt att man ska ha det. Kanske i garderoben?

Jag vet att ni är trötta på fotbollsbilder efter kavalkaden förra gången, men jag måste bara visa några få bilder. Det här är alltså "tailgating", något som man gör innan en fotbollsmatch. Amerikanarna riggar upp grillar på parkeringsplatsen och grillar och dricker öl innan matchen börjar. Det här är alltså bara ett av hundratals gäng. Jag såg till och med en bil, i pick-up modell, som hade en grill (färgad som Marylands flagga, såklart) fastmonterad på bilen, redo att användas när som helst. Väldigt behändigt!

Såhär ser det ut när hemmalaget springer in på planen. Motståndarna får komma in på sidan och möts av buu-rop och folk som skriker saker som "YOU SUCK!!".

Det här var lördagens halvtidsshow. En amerikansk flagga lika stor som fotbollsplanen vecklades ut av militärer, vem annars? Samtidigt sjöngs såklart den amerikanska nationalsången, med handen på bröstet, och folk skanderade "USA! USA!".

Slutligen, en mycket suddig bild från lördagens utekväll i DC.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar