tisdag 4 november 2014

Streets of Philadelphia

Det är november! Tiden den bara går, och snart är höstterminen avklarad. Det är konstigt hur allt verkar gå snabbare ju äldre man blir… Och på tal om tid, natten mellan lördag och söndag ändrade Nordamerika till vintertid, så nu är det återigen sex timmars tidsskillnad till Sverige, och sju till Finland. Det här med vinter-, och sommartid är verkligen märkligt, eller snarare är det konstigt att länder verkar göra precis hur de vill när det kommer till att ändra klockan eller inte. Jag har egentligen aldrig brytt mig så mycket, men jag tycker att det är trevligt på våren när kvällarna blir ljusare tack vare sommartiden. Här kan man läsa en intressant artikel (på engelska) om tid och hur den är politiskt konstruerad.

Så, oktobers sista dag och novembers första tillbringade Annika och jag i Philadelphia. Philadelphia ligger i staten Pennsylvania, mellan DC och New York, och det tar ungefär tre timmar att åka dit med buss. Den här gången var vi i tid till bussen, som också denna gång avgick tidigt på morgonen, och vi råkade som tur var inte ut för några missöden. Bussen hann knappt rulla ut ur DC förrän vi hade somnat, och vaknade gjorde vi när Philadelphias skyline uppenbarade sig i horisonten, så det kan man ju kalla smidig bussfärd.

Philadelphia var kallt, jättekallt. Det verkar verkligen vara stor temperaturskillnad när man åker norrut från DC, man behöver inte åka långt för att få svalare väder. Så var det också när vi besökte New York. Det kalla vädret till trots, hade vi två riktigt bra dagar i Philadelphia, även om vädergudarna straffade oss orimligt hårt på lördagen med spöregn, kyla och hård blåst från alla håll.

Philadelphia var en mycket trivsam stad, åtminstone när man hittade till de trevligare kvarteren i Old Town. Där fanns många privata barer och restauranger, det var otroligt skönt att se så många verksamheter som inte hör till någon stor kedja. I USA verkar de inte ha anammat cafékulturen som vi har i Europa, utan det är mest Starbucks som gäller, något som jag tycker är mycket tråkigt, men i Philadelphia kunde man faktiskt hitta något som åtminstone påminde om ett riktigt café.

Philadelphia är, förutom för NHL-laget Philadelphia Flyers och baseball-laget Philadelphia Phillies, även känt för att ha varit USA:s första huvudstad, och det var också där som man skrev under självständighetsdeklarationen. I Philadelphia finns också "the Liberty Bell", en stor klocka som de på amerikanskt vis påstår är världens symbol för frihet, men det kan man ju tycka vad man vill om. I Philly äter man Philadelphia cheese steak, som i princip är nötkött, lök och en massa ost i en baguette. Faktiskt riktigt gott, om än väldigt flottigt.


Benjamin Franklin bland skyskraporna.

Independence Hall.

Här är den; the Liberty Bell med sin berömda spricka. Att se klockan är gratis, men ett tips är att inte ta med några större väskor, för säkerhetsvakterna går verkligen igenom hela väskan och alla tillhörande fack. Vi gick dit innan vi hade checkat in på hostellet, så vi hade våra ryggsäckar med oss. Kändes onekligen något obekvämt att se vakterna gå igenom allt ifrån necessärer till andra privata grejer.

Hahahoho.

Independence Hall från andra sidan. Det var alltså här som USA blev självständigt. Byggnaden finns också avbildad på 100-dollarssedeln.

Vi åt lunch på en diner som fanns i en riktigt trevlig saluhall. I saluhallen fanns allt man kunde tänka sig, till och med chokladlungor.

Det här är Elfreth's Alley, som ska vara den äldsta eller smalaste kullerstensgatan i USA som folk fortfarande bor på, eller något åt det hållet.


Café Olé. Philadelphia kallas ibland för New Yorks kusin, och i vissa kvarter kändes det verkligen som om man var där och inte i Philly. Den betydligt mer avslappnade atmosfären och avsaknaden av enorma folkmassor avslöjade dock att man var någon annanstans.

Så fruktansvärt hjärtskärande att se den här lilla hundvalpen på display i ett skyltfönster! Det är ju förstås bra om någon ser den och vill köpa den, men jag kan inte tro att valpen mår bra av att sitta instängd i en glasbur och inte kunna slappna av för att folk ständigt passerar och stannar och tittar på den. Dessutom fanns där inte ens några tidningspapper för den att uträtta behoven på!

Här ser man hur nyfiken hunden var på människorna (och andra hundar) utanför, men tyvärr kunde den ju inte nosa på dem. :( På andra sidan fanns också en beagle som sökte nytt hem...

På fredagskvällen gick vi ut i Philadelphianatten för att se hur Halloween firas i Amerika. Vi gick till ett jättetrevligt ställe som hette "the Gaslight" (tror jag), där de blandade goda drinkar och hade ett riktigt coolt liveband som spelade 20-talsmusik. 

Här är bandet! Det kändes som att man befann sig i någon film, typ the Great Gatsby. Och nej, även om det ser ut som att vi var ensamma på hela stället, så var det faktiskt ganska fullproppat.

På vägen tillbaka till hostellet träffade vi ridande poliser och det här partygänget. Hästarna var väldigt vänliga, och vi fick till och med klappa dem.


På lördagen var det som sagt riktigt tråkigt väder, så vi försökte hålla oss inomhus. Det här var ett väldigt skumt ställe som vi hittade av en slump. Så himla fina lokaler, men det enda som fanns där var sex stycken turistshopar som alla sålde samma saker (inklusive turistgrejer för New York och DC??) och snabbmatskedjor. Dessutom var det så gott som tomt, så det kändes nästan läskigt att vara där inne.

Det här Love-monumentet hittar man också i New York, men Philadelphia verkar ha tagit det till sitt och har det som symbol för sitt motto "let the brotherly love endure".

För att fly undan höststormen gick vi till Macy's. Där hade man redan påbörjat julskyltningen, och denna dag pågick även en orgelkonsert inne i varuhuset. Inspirerade av kölden utanför köpte Annika och jag oss varsin vinterjacka, de hade nämligen 50% på alla jackor.

Här är organisten. 

Innan vi hoppade på bussen tillbaka till DC fikade vi på det här trevliga stället, som i första hand var en glassbar, men p.g.a. kylan kändes glass inte speciellt aktuellt, så vi åt brownie och äppelkaka.

Väldigt mysigt ställe.



Sammantaget så var Philadelphia en trevlig stad som jag gärna besöker igen. Det känns som att mycket lämnade osett tack vare det tråkiga vädret, men eftersom bussen endast kostar cirka $11 kan man ju lätt kosta på sig en ny resa till staden.



2 kommentarer:

  1. Låter som en najs stad, fina surroundings jao. Men åhhneej på valpen :( kan inte vara bra för dem att sitta där utan närhet eller få nosa omkring nej. jag sitter på hundsidor varje dag känns det som, vill ge en ett hem! hann ju inte prata så länge sist, men låter ju sjukt intressant med Thanksgiving som du skrev om förut förresten. Du är som en liten wallraffare kan man säga, undersöker den amerikanska kulturens innersta (ja förutom att du kanske inte antar annan identitet eller går utklädd hehe) Puss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var faktiskt en oväntat trevlig stad! Åh ja, så himla ledsen man blev man såg valpen! Precis, den får ju ingen närhet eller någonting, och att sitta i en glasbur med enbart en bädd och en vattenskål är ju inte speciellt stimulerande för en nyfiken valpis! Ja, om man ändå kunde ha en egen hund, vore drömmen!

      Haha det kanske man kan säga ja! Det ska bli riktigt spännande att se hur Thanksgiving går till på riktigt! Hoppas vi kan skypa snart igen! <3

      Radera