I've gone to look for America: december 2014

Nu är vi verkligen inne på sluttampen för den här teminen, och folk säger att de är superstressade. Själv förstår jag inte vad det finns att vara stressad över, för även om man har mycket att göra, så är det inte jättesvåra saker man har att göra. Eller åtminstone har inte jag det. Jag tycker definitivt att studierna hemma i Uppsala är mycket mera krävande. Jag har gjort allt som vi ska göra, och även om det tar tid så är det (nästan) aldrig svårt, och jag har inte behövt anstränga mig särskilt mycket. Ändå har jag nästan uteslutande fått högsta betyg i allt. Det är inte riktigt så det ska gå till på universitetet, tycker jag åtminstone. Men man ska väl inte klaga, hade det varit jobbiga kurser hade jag förmodligen varit missnöjd över det också, så det är väl bara att gilla läget. :)

Slutet på terminen betyder också att många av dem jag lärt känna nu kommer att lämna College Park och USA. Därför har vi haft en del hej då-jippon under veckan. Igår träffade jag Emelie en sista gång för att peppa henne inför hennes utbyte i Uppsala, eftersom hon nu hade blivit lite nervös. Jag är så glad att jag lärde känna henne och att jag fick chansen att fira Thanksgiving tillsammans med hennes familj. Jag hoppas verkligen att hon kommer att trivas i Uppsala.

Igår hade vi också en överrasknings"fest" för Annika. Det var hennes korridorskompisar som ordnade det hela, och de bjöd också in mig och Rikke. Planen var att Annikas korridor skulle gå ut och äta middag, och medan skulle Rikke och jag gömma oss i deras lägenhet för att sedan överraska dem när de kom hem. Tyvärr hade Annikas rumskompisar låst dörren till korridoren, så vi kom endast in i farstun, men hon blev nog rätt överraskad ändå när hon öppnade dörren. Hennes korridorskompisar hade också dekorerat lägenheten riktigt fint, precis som på amerikanska filmer med heliumballonger, skyltar och hela kittet. Vi åt också "krispie treats" som är Rice Crispies (flingorna) dränkt i smälta marshmallows. Väldigt sött och kladdigt. Men det var ändå riktigt kul, och Annikas korridorskompisar är verkligen speciella och roliga.

Ikväll åt jag middag på Looney's (den irländska puben i mitt hus) med Rikke, Annika och Krishma (en tjej från Nederländerna). Det var lite av en farvälmiddag, eftersom de alla lämnar mig till våren. Rikke kommer dock att stanna i USA, men hon flyttar till Ohio, så det kommer nog kännas konstigt. Vi har dock bestämt att jag ska komma och hälsa på henne där borta, så det ser jag fram emot.

Igår hade jag också en sluttenta i min sociologiklass. Jag var en av de sista att lämna in, och när jag gick fram till läraren tog hon tag i min hand, med båda sina händer, och sa att hon aldrig trodde att hon skulle få ha en utbyteselev från Finland, som bor i Sverige och kommer till USA. Hon tackade för att hon fått lära känna mig och sa att hon gärna ställer upp om jag behöver någon hjälp under resten av mitt utbyte. Varför känns det som att det aldrig skulle hända hemma?

Förra fredagen hade vi julemys hos Rikke. Tyskt juleljus, nordisk glögg, pepparkakor, danska julkakor och amerikanska karamelliserade popcorn (verkligen juligt).

När glöggen låg i magen var det dags att klä granen. På bilden ses Rikke, hennes rumskompis flickvän och hennes rumskompis Jeremy.

Annika och Rikke.

Rikkes lägenhetskompisar Tim och Jeremy, samt Rikke själv.

Här var det jul!

Krishma, jag, Rikke och Annika. Kommer att kännas konstigt att vara utan dem!

Livet går fort, men bloggandet tyvärr desto långsammare! Förra veckan var det Thanksgiving, och jag var ju då bjuden till en svensk/amerikansk familj som bor i närheten av College Park. Jag blev väl främst bjuden för att en av familjens döttrar ska åka på utbyte till Uppsala i vår. Det var riktigt trevligt att få umgås med några som har förståelse för var man kommer ifrån, även om de i princip förhörde mig om allt från närpesdialekt till min familj, Uppsala, Finland, framtidsplaner och vad jag tycker om Amerika. I Chicago hade jag köpt en svart prydnadsren och polkagrisar från Gränna, och jag hoppas och tror att det var uppskattat, även om jag hade gjort en teknisk miss och köpt en polkagris för lite. Middagen i sig var väl traditionell, så vitt jag vet. Åtminstone serverades i stort sett samma saker som på den stora middagen som jag var på veckan innan. Lite tråkigt känns det dock att inte ha några bilder från bjudningen, men det verkade liksom inte lägligt att dra fram turistkameran och börja blixtra på när det var dags för bordsbön. Och att ta bilder när folk äter är ju alltid oschysst. Så det blev inga sådana.

I övrigt tillbringade jag resten av Thanksgiving-ledigheten i min ensamhet. Det kändes som om jag var den enda personen i hela College Park, men det var ändå helt okej, för jag hade min stora uppsats att skriva. Egentligen är jag tacksam (hehe, passar bra att vara tacksam på thanksgiving) över att ledigheten sammanföll så väl med uppsatsskrivandet, för annars tror jag nog att det hade blivit ännu stressigare. I vilket fall, på tisdag kl 00:09 lämnade jag in min 25-sidiga uppsats om Ryssland och deras medielandskap och hur det bryter mot mänskliga rättigheter. Var väl inte det bästa jag lämnat in, men så länge jag får godkänt bryr jag mig inte desto mer.

Det känns bra att ha gjort den stora uppsatsen, nu har jag bara en tenta, tre inlämningar och en bok att läsa ut, och det innan nästa fredag. Så ja, det gäller att ligga i. Trots det gick Annika och jag på vår första basketmatch igår. Maryland spelade mot Virginia, och förlorade. För mig är det dock så himla konstigt att man hela tiden ska vara så elak mot motståndarna när man går på match. När Virginia gick ut på planen buade alla och skrek att dom suger. Ibland skulle man också skrika "fuck you" och liknande saker till motståndarna. Riktigt onödigt tycker jag, det är ju ändå bara collegematcher…

Idag tog jag ledigt på eftermiddagen och åkte med Annika till DC och the Library of Congress, alltså den amerikanska kongressens bibliotek, som också ses som USA:s nationalbibliotek. Biblioteket är ett av de största i världen, och enligt Wikipedia fanns där 25 miljoner böcker och cirka 30 miljoner manuskript år 2001. Tyvärr fick man inte gå in i själva biblioteket, eftersom det endast är till för kongressen, om jag fattade det rätt. Det man fick se var väl i princip den otroligt pampiga aulan och några utställningssalar.

Efter att ha besökt biblioteket gick vi via kapitoliumet, som det tydligen heter på svenska, och ner mot vita huset för att se när Obama skulle tända sin utejulgran. När vi vandrade längs the national mall träffade vi plötsligt Josh, en utbyteselev från Australien. Han hade inga specifika planer, så det slutade med att han slog följe med oss. När vi kom till vita huset märkte vi dock att man tyvärr inte kunde se något av julgranständningen, eftersom allt var avspärrat och man skulle ha köpt biljetter i oktober. Så istället tittade vi på ett gäng demonstranter som demonstrerade mot skjutningen av Michael Brown i Ferguson. Det har varit otroligt mycket demonstrationer på sistone, i hela USA och på campus, angående händelserna i Ferguson, och det känns som att polisens särbehandling av afroamerikaner är ett problem som bara kommer att växa sig större om de inte tar itu med det snarast.

Eftersom Obama vägrade låta oss se julgranen, så hoppade vi på metron till Dupont Circle för att äta DC:s bästa hamburgare. Vi lyckades också locka Rikke till DC, så hon anslöt och resten av kvällen tillbringade vi på The Burger Joint. Nu luktar mina nytvättade kläder av stekflott och pommes frites, men det var det värt.

Imorgon ska jag försöka få en del skolarbeten gjorda, och på kvällen ska Annika och jag åka till Rikke för att äta pepparkakor, dricka Ikea-glögg och klä en julgran. På lördag tänkte jag åka till DC för att gå i lite butiker och på söndag får jag väl plugga, som vanligt. Jag hoppas dock att den här helgen ska ge mig lite mer julkänslor. Fattar inte alls att det är december, känns mer september eller oktober. Har förmodligen med vädret att göra; i måndags var det 20 grader på värmen, så folk vandrade såklart omkring i shorts, t-shirts och flipflops igen. Jag är också lite besviken på College Park och UMD, eftersom de inte alls har satt upp någon julbelysning. Överlag har jag inte sett speciellt mycket julbestyr, undrar om det bara är vi i Norden som tycker att allt ska vara redo när vi öppnar första luckan i julkalendern?

Har även hört från lite olika håll att det inte går att kommentera på inläggen? Jag vet inte vad det beror på, vissa av er kan ju tydligen göra det, och enligt inställningarna ska det funka för alla, men jag får väl försöka kolla om jag kan lösa det på något annat sätt…

Det har blivit lite av en tradition med en bildparad i slutet av varje inlägg, och idag är såklart inget undantag, so here we go. :)

Förra veckan stod en stackars hjort i ån och kunde inte ta sig därifrån. Först trodde man att den hade fastnat i leran, men det visade sig att den förmodligen var förlamad i bakbenen efter att ha blivit påkörd av en bil. :´( Efter ett tag jagade poliserna iväg alla åskådare, då det enda de kunde göra var att skjuta djuret… Knäppast var ändå en tjej som var jätteupprörd och tyckte att polisen borde rädda hjorten upp på torra land och sedan låta den vara, eftersom "förlamningen var hjortens egna problem".