I've gone to look for America: It's in your nature

Den här veckan festar mitt internet som om det var 1998. Om det alls funkar, så får jag starta om det var tredje minut. Helt sjukt frustrerande, irriterande och störande. Jag kan nästan inte göra något alls, så vi får se om jag får det här publicerat… Idag gick jag och klagade till hyresvärden och fick till svar "skicka ett mail där du förklarar problemet". Jo tack, om man ens skulle få ett mail skickat…

I vilket fall, sedan senast har jag haft fullt upp i skolan. Den här veckan har jag haft tentor, presentationer, inlämningsuppgifter och mycket läsning. Men det mesta har ändå gått bra skulle jag säga.

Förra torsdagen åkte Annika och jag till DC för att gå på zoo. Jag tycker egentligen inte så mycket om zoo:n, vilda djur ska inte sitta i bur helt enkelt. Jag hade heller aldrig betalat för att gå på zoo:t, men det i DC är gratis och hela upplägget är mer som en trevlig park som man kan gå genom på motionsrundan, och faktum är att många invånare i DC använder zoo:t för just det ändamålet.

DC Zoo är kända för sina pandor, och i våras föddes en liten pandaunge, något som tydligen är väldigt ovanligt, eftersom det är svårt att få pandor att föröka sig(?). Pandorna har blivit lite av stadens maskotar, och på nyheterna visade de till och med ett klipp på när pandaungen åt någon slags tårta. Här kan man också se vad pandorna sysslar med, dygnet runt.

Förra veckan var det också "homecoming week", alltså en vecka då gamla studenter är välkomna till universitetet. I fredags gick vi därför på "the Super Big Maryland Madness", som var en del av programmet under homecoming week. Det hela gick ut på att skolan presenterade årets laguppställning i idrotter som basket, gymnastik, volleyboll, dans och cheerleading. Spektaklet ägde rum i skolans basketarena, Xfinity Center, som bokstavligen är lika stor som en riktig arena i Europa (riktig som i inte en skolarena). Det hela var ju förstås så amerikanskt som det bara gick, och det roligaste var när gymnasterna presenterades, eftersom de hoppade genom och trixade i en brinnande ring. Vi kunde såklart inte hålla oss för skratt.

När basketspelarna presenterades hissades de upp på scen genom golvet, och jublet visste inga gränser. Det är verkligen helt sjukt hur stort det är med collegeidrott här borta, men jag kan till viss del ändå förstå det, eftersom många av dem som spelar i collegelagen om några år också kommer att vara stora stjärnor i t.ex. the NBA. Trots det skulle det aldrig falla mig in att begära autografen av en person, som för mig främst är en annan student, men det är inget som amerikanarna bryr sig om, för de stod snällt i kö och väntade på att få autografer att spelarna. Många studenter har också sina väggar tapetserade med affischer på skollagen, och går man till en restaurang eller butik i downtown College Park lär man med största sannolikhet också se en hel del bilder på laguppställningarna.

I lördags åkte Annika, Rikke och jag till Shenandoah National Park i Virginia. Rikke hade lånat en bil av sin rumskompis, eftersom bilen hon hade köpt en vecka tidigare redan hade problem. Att åka till Shenandoah tog förvånansvärt lång tid, men jag tyckte egentligen bara att det var roligt att få se landsbygden och typiska amerikanska highways.

Destinationen var dock verkligen värt resan, för det var så otroligt vackert där med alla fina höstfärger och fjäll. Man kunde verkligen inte stirra sig mätt på det man såg.

I tisdags föreläste TED Talks grundare, Richard Wurman, på skolan, så jag skolkade från min lektion i information and human rights och gick för att lyssna på honom. Han var en bra talare, men verkade faktiskt vara något av en sympatiskt osympatisk person, om man nu kan vara det.

Eftersom internet är så dåligt här hemma tillbringade jag hela gårdagskvällen på biblioteket. På bibliotekets andra vånings finns en stor balkong, och den här gången råkade jag välja en plats nära den. Medan jag satt med huvudet böjt över mina läxor märkte jag hur människor sprang av och an till balkongen, som om något var på gång. Nästa gång jag tittade ut såg jag en massa rosa ballonger och tänkte att det kanske hade något att göra med rosa bandet. Plötsligt kom dock en grupp asiater och ledde ut en flicka på balkongen, och strax därefter dök det upp en nervös kille i kostym och en stor rosbukett. Efter ett tag gick han ut till flickan och gick ner på knä och friade. När hon sa ja började alla i biblioteket klappa och hurra. Det var onekligen ett roligt avbrott i studerandet.

När jag sedan runt 23-tiden masade mig hem från biblioteket såg jag mitt i allt en rödräv som stod på taket på en bil och spejade. Blev lite skrämd när jag såg den uppenbara sig i mörkret. Jag försökte ta en bild, men eftersom det var så mörkt syntes inte mycket. Den var dock inte ett dugg skraj, och jag tror minsann att det är samma räv som jag sett några gånger förr. Man ser så mycket lustiga saker här borta att man får sluta förvånas. :)

Pandor på DC Zoo.

DC Zoo är mer som en park, och under förra veckan höll de på att dekorera parken inför Halloween.

På zoo:t bor också lejon...

… och tigrar.

Zoo:t ligger i området "Adams Morgan", som är ett område med mycket lyxiga hus och en närapå enbart vit befolkning. På en vägg hittade vi den här målningen föreställande ett gäng amerikanska presidenter framför typiska DC-landmärken.

På vägen till Shenandoah passerade vi en massa söta stånd som sålde äpplen och äppelcider. Vi tänkte att vi skulle stanna på hemvägen, men då såg vi såklart inga. På ditvägen såg vi också ett stånd där man kunde köpa sig ett vapen...

Vi körde längs otroligt vackra vägar.

Att åka in i Shenandoah kostar $15 per fordon.

Så otroligt vackra vyer och färger!

Vi träffade också den här söta. På andra sidan muren stod mamman (man kan se hennes böjda rygg långt till vänster), som inte visste hur hon skulle få över ungen till rätt sida.